Sökningar på namn och personnummer ska stoppas
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har ingripit mot fyra svenska söktjänster som samlar uppgifter om privatpersoner. Lexbase och Krimfup måste stoppa möjligheten att få tillgång till brottsuppgifter genom sökningar på namn, personnummer och adress. MrKoll och Upplysning får samtidigt reprimander för brister i hanteringen av privatpersoners begäran om att få sina uppgifter raderade.
Beskedet kom den 3 november 2026 efter att IMY granskat fyra söktjänster som publicerar stora mängder information om privatpersoner. Myndigheten utfärdar reprimander mot samtliga fyra bolag, men besluten gäller olika typer av överträdelser. IMY redogör för granskningen och besluten på sin webbplats.
Lexbase och Krimfup måste begränsa sökningarna
IMY bedömer att bolagen bakom Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd.
Myndigheten förelägger därför bolagen att säkerställa att användare inte kan ta del av sådana uppgifter genom sökningar på en persons namn, personnummer eller adress.
Beslutet innebär inte att Lexbase och Krimfup förbjuds som webbplatser. Det är möjligheten att söka fram brottsuppgifter med hjälp av personuppgifter som ska stoppas.
IMY anser att bolagen måste följa GDPR artikel 10, som reglerar behandling av personuppgifter om lagöverträdelser. Myndigheten bedömer inte heller att verksamheterna bedrivs med journalistiskt ändamål.
MrKoll och Upplysning får kritik
Granskningen omfattar även MrKoll och Upplysning. Där gäller kritiken att bolagen inte har tillgodosett privatpersoners rätt att få sina personuppgifter raderade.
IMY hänvisar till artikel 17 i GDPR, som reglerar rätten till radering. Besluten mot dessa två tjänster handlar alltså inte om samma sökbegränsningar som föreläggandena mot Lexbase och Krimfup.
Utgivningsbevis ger inte undantag från GDPR
De fyra bolagen har frivilliga utgivningsbevis som ger deras webbplatser grundlagsskydd. Den svenska regleringen har inneburit att dataskyddsreglerna inte har tillämpats på samma sätt som för andra verksamheter.
IMY anser dock att de svenska undantagen går längre än vad EU-rätten tillåter. Vid en konflikt mellan nationell rätt och EU-rätten har EU-rätten företräde.
Myndigheten bedömer därför att söktjänsterna måste följa GDPR regler om behandling av brottsuppgifter och rätten till radering.
Cirka 3 800 klagomål
IMY uppger att myndigheten har tagit emot omkring 3 800 klagomål mot de fyra berörda bolagen.
Generaldirektören Eric Leijonram beskriver situationen som problematisk eftersom stora mängder uppgifter om privatpersoner är sökbara och kan användas för att kartlägga människor.
Han framhåller också att frivilliga utgivningsbevis aldrig var avsedda att ge omfattande söktjänster ett generellt undantag från reglerna om personuppgifter.
SD kräver att regeringen agerar
Sverigedemokraterna reagerade på IMY besked och hävdade i ett inlägg på X att staten förbjuder Lexbase. Partiet lyfte särskilt fram att kvinnor använder rättsdatabaser för att kontrollera om män de planerar att träffa är dömda för våldsbrott eller sexualbrott.
SD kräver att regeringen agerar omedelbart för att säkerställa att den typen av kontroller även fortsättningsvis ska vara möjlig.
Påståendet om att detta är det vanligaste skälet till att använda rättsdatabaser är dock inte något som framgår av IMY beslut. Det är Sverigedemokraternas egen uppgift.
IMY beslut innebär alltså inte att Lexbase och Krimfup stängs, men deras möjligheter att göra brottsuppgifter sökbara via namn, personnummer och adress begränsas kraftigt.