Misstänkt dataintrång efter Iranläckan
En chef på Migrationsverket har stängts av och polisanmälts efter misstankar om omfattande dataintrång. Personen misstänks ha gjort ett stort antal olovliga sökningar i myndighetens skyddade register och har kopplingar till den tidigare handläggare som avskedades efter Säkerhetspolisens larm om iranska underrättelsekontakter. Nu väcks nya frågor om säkerheten inom en av Sveriges viktigaste myndigheter.
Migrationsverket har polisanmält en chef som misstänks ha gjort upprepade olovliga sökningar i myndighetens sekretessbelagda register. Enligt TV4 Nyheternas avslöjande upptäcktes misstankarna vid en intern kontroll efter att Säkerhetspolisen larmat om en annan anställd, som senare avskedades efter en omfattande säkerhetsutredning.
Den nu polisanmälda chefen har kopplingar till den tidigare handläggaren. Personen har förlorat sin säkerhetsklassning och stängts av från arbetet med omedelbar verkan. En förundersökning om dataintrång pågår.
Migrationsverket beskriver agerandet som mycket allvarligt. I interna handlingar skriver myndigheten att det innebär ett allvarligt åsidosättande av laglydnad, omdöme och reglerna för informationshantering. Myndigheten framhåller särskilt säkerheten för de personer som söker sig till verksamheten.
Seniora kammaråklagaren Liselotte Nilsson bekräftar för TV4 att en förundersökning pågår, men vill inte lämna några ytterligare uppgifter med hänvisning till utredningsläget och förundersökningssekretessen.
Migrationsverket vill inte heller kommentera det pågående personalärendet.
Säpo avslöjade kontakter med Iran
Den nya polisanmälan har sin bakgrund i en tidigare säkerhetsaffär på myndigheten. I februari 2025 avskedades en handläggare efter att Säkerhetspolisen slagit larm om hans kontakter med personer med koppling till iransk underrättelseverksamhet.
Under flera år hade handläggaren tillgång till känsliga uppgifter om bland annat personer som flytt från Iran och motsatte sig den iranska regimen. Samtidigt hade han kontakt med en iransk underrättelseofficer som var placerad vid Irans ambassad i Stockholm.
Enligt uppgifter i Säpos utredning förekom meddelanden, telefonsamtal och personliga möten. Kontakterna ska ha fortsatt även efter att underrättelseofficeren lämnat Sverige. Handläggaren fick då kontakt med en annan iransk agent.
I en granskning publicerad av TV4 den 26 juni 2026 redovisades detaljer från Säpos kartläggning. Enligt uppgifterna förekom tusentals kontakter mellan handläggaren och agenten.
Känsliga uppgifter ska ha lämnats vidare
Enligt Säpos uppgifter lämnade handläggaren information från Migrationsverkets register till personer med kopplingar till den iranska regimen. Uppgifterna ska bland annat ha rört exiliranier och andra personer som kunde vara av intresse för den iranska underrättelseverksamheten.
Utredningen innehöll även uppgifter om kontakter med personer inom den kriminella mc-miljön Bandidos. Handläggaren ska bland annat ha skickat bilder på insidor av iraniers pass till personer med kopplingar till organisationens ledning.
Den iranska underrättelseverksamheten beskrevs av Säpo som flyktingspionage, där personer som lämnat Iran och motsätter sig regimen riskerar att kartläggas och utsättas för påtryckningar.
Den tidigare handläggaren har förnekat anklagelserna och bestridit Säpos uppgifter. Han har bland annat beskrivit sig som regimkritiker.
Tingsrätten godkände avskedandet
Efter avskedandet valde den tidigare handläggaren att stämma Migrationsverket. Han ville få avskedandet ogiltigförklarat och krävde skadestånd från myndigheten.
Den 24 juni 2026 meddelade Solna tingsrätt sin dom. Domstolen gav Migrationsverket rätt och slog fast att det fanns laga skäl för avskedandet.
I sin bedömning ansåg tingsrätten att myndigheten kunde styrka uppgifterna om handläggarens omfattande kontakter med en iransk underrättelseofficer, en agent med koppling till flyktingspionage och personer inom mc-miljön.
Säpos uppgifter bedömdes som trovärdiga, detaljerade och samstämmiga. Domstolen ansåg också att handläggarens agerande var oförenligt med anställningen på Migrationsverket.
Den tidigare anställde förlorade därmed tvisten och dömdes att ersätta staten med 168 000 kronor i rättegångskostnader.
I sin redogörelse för domen beskriver Arbetsgivarverket hur tingsrätten bedömde säkerhetsriskerna och varför myndigheten hade rätt att avskeda handläggaren.
Det bör samtidigt understrykas att den arbetsrättsliga domen inte innebär att den tidigare handläggaren har dömts för spioneri eller något annat brott. Domstolen prövade om Migrationsverket hade rätt att avskeda honom.
Nya frågor om säkerheten
Att ytterligare en person inom Migrationsverket nu misstänks ha missbrukat sin tillgång till skyddade register väcker frågor om myndighetens interna kontroll.
Det handlar om information som kan vara mycket känslig för människor som har flytt från förföljelse och hot. Om sådana uppgifter hamnar i fel händer kan konsekvenserna bli allvarliga även för personer som befinner sig i Sverige.
I det nya ärendet är det ännu inte känt exakt vilka uppgifter chefen har sökt efter, hur många personer som kan ha berörts eller varför sökningarna genomfördes.
Det är inte heller klarlagt om någon information har förts vidare till obehöriga eller om de misstänkta sökningarna har något direkt samband med den tidigare Iranläckan.
Migrationsverket har polisanmält chefen och förundersökningen pågår. Personen är misstänkt för dataintrång men är inte dömd för något brott.
Den nya utredningen får nu visa vad som faktiskt har hänt. Men efter den tidigare säkerhetsaffären är det rimligt att ställa frågor om hur myndigheten skyddar sina register och hur den säkerställer att personer med tillgång till känsliga uppgifter följer regelverket.