65 procent bodde fortfarande med personen ett år senare
Nästan två av tre barn som bodde tillsammans med en misstänkt gärningsperson när en polisanmälan om barnfridsbrott gjordes bodde kvar hos personen ett år senare. Även bland barn vars ärenden lett till ett åtalsbeslut var det vanligt att boendesituationen inte hade förändrats. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).
Undersökningen omfattar drygt 10 000 barn som registrerades som målsägare i omkring 6 200 polisanmälda ärenden om barnfridsbrott under 2022 och 2023.
Av dessa barn bodde 6 308 tillsammans med den misstänkta personen när polisanmälan gjordes. Brå har därefter undersökt hur barnens boendesituation såg ut efter sex månader respektive ett år.
Resultatet visar att 72 procent fortfarande bodde tillsammans med den misstänkta personen efter sex månader. Ett år efter anmälan hade andelen sjunkit till 65 procent.
Det innebär att en stor majoritet av barnen i den här gruppen fortfarande bodde med personen som misstänktes för brott när anmälan gjordes.
Även efter åtalsbeslut bodde barn kvar
Rapporten visar att boendesituationen i många fall var oförändrad även när ärendet hade gått vidare till ett åtalsbeslut.
Ett år efter polisanmälan bodde hälften av barnen fortfarande tillsammans med den misstänkta personen i de ärenden där ett åtalsbeslut hade fattats.
Brå har även följt barnens vårdnadssituation. Bland omkring 7 600 barn där den misstänkta personen var vårdnadshavare vid anmälningstillfället hade 55 procent fortfarande personen som vårdnadshavare ett år senare.
De flesta förändringarna i barnens boende och vårdnad skedde under det första halvåret efter polisanmälan. Därefter var förändringarna färre.
Brå betonar att statistiken inte ger svar på varför barnen bodde kvar hos den misstänkta personen. Den visar inte heller om barnen fortsatte att utsättas för våld eller bevittna brott efter polisanmälan.
Misshandel vanligaste bakomliggande brottet
Misshandel var det vanligaste brottet i de ärenden som undersöktes. I mer än hälften av fallen handlade det om misshandel som inte bedömdes som grov.
Även andra brott förekom. I omkring vart femte ärende var det bakomliggande brottet olaga hot. Ofredande stod för 15 procent av ärendena.
Barnfridsbrott innebär att ett barn bevittnar vissa brott mellan närstående. Det kan exempelvis handla om att barnet ser eller hör hur en förälder utsätts för misshandel eller olaga hot av en annan närstående person.
Många av barnen var mycket unga
Nästan hälften av barnen i undersökningen, 49 procent, var yngre än sju år när ärendena registrerades.
I 66 procent av fallen var den misstänkta personen barnets pappa. Uppgifterna visar därmed att många av barnen var små och att den misstänkta personen ofta hade en nära familjerelation till barnet.
Barnfridsbrottet infördes i svensk lagstiftning 2021. Syftet är att ge barn ett eget straffrättsligt skydd när de bevittnar vissa brott mellan närstående.
Brås rapport bygger på polisanmälningar från 2022 och 2023 och publicerades den 12 oktober 2026.
Källa: Brå – Målsägare vid barnfridsbrott