Politiska krav har ännu inte lett till något förbud

Trots återkommande krav på att stoppa Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige finns fortfarande inget förbud. Sverigedemokraternas krav på terrorstämpling har inte gått igenom och nya politiska initiativ riktar nu fokus mot finansiering och offentliga bidrag. Frågan är om Sverige kommer att gå från politiska krav till konkreta åtgärder.

SD ville terrorstämpla rörelsen

I september 2025 lämnade Sverigedemokraternas riksdagsledamöter Rashid Farivar och Eric Palmqvist in en motion om att beteckna Muslimska brödraskapet som en terroristorganisation.

I motionen beskrivs rörelsen som en islamistisk organisation med ambitionen att förändra samhällen och införa ett styre baserat på sharia. Ledamöterna pekar också på rörelsens internationella nätverk och kopplingar till andra islamistiska grupper.

Förslaget behandlades av utrikesutskottet inom ramen för betänkande 2025/26. Utskottet föreslog avslag och kravet på terrorstämpling gick därmed inte igenom.

Motionen om att terrorstämpla Muslimska brödraskapet.

Nya krav på stoppad finansiering

Den 4 november 2026 lämnade Kristdemokraternas Christian Carlsson in en ny motion med flera förslag riktade mot islamistiska verksamheter.

Han vill bland annat stoppa offentliga bidrag till föreningar med islamistiska eller odemokratiska kopplingar. Motionen innehåller också krav på att förbjuda utländsk finansiering av moskéer och andra verksamheter som kan bidra till radikalisering, våld eller ökad segregation.

Carlsson vill dessutom utreda om kommuner ska kunna stoppa vissa moskébyggen och annan byggnation som bedöms innebära sådana risker.

Motionen är ännu inte färdigbehandlad och innebär inte något beslutat förbud mot Muslimska brödraskapet.

Christian Carlssons motion om att motverka moskébyggen.

Regeringen utreder utländsk finansiering

En annan del av frågan gäller pengar från utlandet till religiösa samfund och ideella organisationer.

I juni 2026 presenterades utredningen SOU 2026:42, som föreslår ett nytt regelverk för granskning av utländsk finansiering. Förslaget innebär bland annat att mottagare ska anmäla utländska bidrag över 150 000 kronor till en granskningsmyndighet.

Finansiering ska enligt förslaget kunna förbjudas om den bedöms skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning, eller om mottagaren inte uppfyller lagens demokrativillkor. Utredningen föreslår att regelverket ska träda i kraft den 1 januari 2028.

Utredningen är dock inte ett förslag om att förbjuda Muslimska brödraskapet som organisation. Den handlar om kontroll av utländsk finansiering och kan beröra fler typer av verksamheter.

Statens offentliga utredning SOU 2026:42.

Föreningsfriheten sätter rättsliga gränser

Ett förbud mot en organisation är en mer långtgående åtgärd än att stoppa bidrag eller utländsk finansiering. Den svenska grundlagen skyddar föreningsfriheten, men tillåter begränsningar när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

En grundlagsändring från 2023 öppnade för lagstiftning som kriminaliserar deltagande i terroristorganisationer och möjliggör förbud mot sådana organisationer.

Det innebär inte att en organisation automatiskt kan förbjudas för att den beskrivs som islamistisk eller antidemokratisk. Det måste finnas rättsliga förutsättningar för att ingripa.

Statens utredning om deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar, SOU 2026:13.

Inget förbud i Sverige

Frågan om Muslimska brödraskapet ska förbjudas har alltså lyfts politiskt, men något sådant beslut finns inte. SD krav på terrorstämpling har inte gått igenom, KD nya förslag har ännu inte behandlats och regeringens utredning handlar om granskning av finansiering.

Det återstår därför att se om regeringen och riksdagens majoritet är beredda att gå vidare med åtgärder som direkt riktas mot Muslimska brödraskapet och dess verksamhet i Sverige.