Nya grundlagsregler väcker frågor om yttrandefriheten
Riksdagen har fattat det slutliga beslutet om att utvidga bestämmelsen om hets mot folkgrupp till grundlagsskyddade medier. Från den 1 januari 2027 omfattas även vissa uttalanden om förnekelse och förringande av allvarliga internationella brott. Men frågan är större än den senaste lagändringen. Hela lagen om hets mot folkgrupp bör ifrågasättas och enligt min mening avskaffas.
Den 4 november 2026 fattade riksdagen sitt slutliga beslut om en ändring i tryckfrihetsförordningen. Beslutet innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp utvidgas till att uttryckligen omfatta vissa uttalanden om folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.
Det handlar om att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa sådana brott som fastställts genom en lagakraftvunnen dom från en svensk domstol eller en erkänd internationell domstol. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs dessutom att gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en skyddad grupp eller enskild person.
Ändringen börjar gälla den 1 januari 2027 och berör även yttrandefrihetsgrundlagen genom dess koppling till tryckfrihetsförordningens bestämmelse.
Beslutet är den andra och slutliga omröstningen om grundlagsändringen. Det första beslutet fattades i maj 2024. Hela ärendet går att läsa i riksdagens betänkande 2026/27.
Vad innebär den nya lagändringen?
Det är viktigt att skilja på den nya grundlagsändringen och den lagstiftning som redan gäller.
Den aktuella bestämmelsen infördes i brottsbalken den 1 juli 2024 genom lagändringen SFS 2024:340. Det nya riksdagsbeslutet innebär att motsvarande regler även förs in i tryckfrihetsförordningen, vilket får betydelse för grundlagsskyddade publikationer och medier.
Den gällande bestämmelsen finns i brottsbalken, 16 kap. 8 §. Regeringens motiv och den föreslagna lagtexten finns i proposition 2023/24:93.
Det är alltså inte fråga om att all diskussion om historia eller folkmord blir förbjuden. Lagtexten innehåller flera villkor för att ett uttalande ska vara straffbart. Men det förändrar inte den principiella frågan om hur långt staten ska kunna gå i sin reglering av människors yttranden.
En lag som begränsar det fria ordet
Hets mot folkgrupp är en bestämmelse som begränsar vad människor får uttrycka offentligt. Det handlar ytterst om var gränsen ska dras mellan tillåtna och straffbara åsikter.
Yttrandefriheten ska skydda rätten att uttrycka uppfattningar även när de uppfattas som provocerande, obekväma eller stötande. Det är enkelt att försvara yttrandefriheten när alla tycker likadant. Det verkliga testet kommer när åsikterna går emot det som anses accepterat.
När gränsen mellan ett tillåtet uttalande och ett straffbart uttryck blir föremål för svåra bedömningar riskerar människor att börja censurera sig själva. Osäkerheten kring vad som får sägas kan göra att människor avstår från att delta i diskussioner om känsliga ämnen.
Staten ska inte ha rollen som åsiktspolis. Människor måste kunna diskutera religioner, ideologier, historiska händelser och politiska konflikter utan att behöva oroa sig för att deras uppfattningar ska leda till straffrättsliga ingripanden.
Därför vill jag avskaffa hela lagen
Min ståndpunkt är tydlig. Problemet handlar inte enbart om den senaste grundlagsändringen. Jag anser att hela lagen om hets mot folkgrupp bör avskaffas.
Det måste vara möjligt att kritisera religioner och ideologier utan att sådan kritik blandas ihop med angrepp på människor som tillhör en viss grupp. Det måste också vara möjligt att diskutera historiska händelser och politiska konflikter utan att staten sätter upp gränser för vilka uppfattningar som får uttryckas.
Det betyder inte att hot, våld eller uppmaningar till brott ska accepteras. Sådana handlingar ska kunna lagföras. Men det är en annan sak än att kriminalisera uttryck och åsikter genom en bestämmelse som kan leda till svåra gränsdragningar.
Att försvara yttrandefriheten innebär inte att man måste hålla med om allt som sägs. Det innebär att man accepterar att även andra har rätt att uttrycka sina uppfattningar.
Yttrandefriheten måste försvaras
En demokrati måste tåla obekväma åsikter. Den som uttrycker en uppfattning ska kunna bemötas med argument, kritik och debatt. Staten ska inte behöva avgöra vilka åsikter som är lämpliga att framföra.
Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna till grundlagsskyddade medier. Men den större frågan kvarstår: hur mycket av det fria ordet är vi beredda att ge upp?
Min uppfattning är att lagen om hets mot folkgrupp bör avskaffas i sin helhet. Yttrandefriheten måste väga tyngre än ambitionen att skydda människor från åsikter som uppfattas som obekväma.