Nästan hela befolkningen kan omfattas
Regeringen vill låta Polisen lagra biometriska uppgifter från ansiktsbilder i pass och statliga id-kort. Det kan innebära att nästan hela Sveriges befolkning registreras. Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, avstyrker förslaget och ifrågasätter om behovet är tillräckligt utrett.
Ett register över ansikten
I regeringens förslag om ett nytt statligt identitetskort ingår ett gemensamt pass- och identitetskortsregister som ska föras av Polismyndigheten. Registret ska innehålla ansiktsbilder och biometriska uppgifter som tas fram ur bilderna.
Syftet är bland annat att motverka identitetsmissbruk och försvåra för personer att skaffa flera identitetshandlingar under olika namn. Förslaget presenterades av Justitiedepartementet den 23 juni 2026.
IMY säger nej
I sitt remissvar den 22 oktober riktar IMY kritik mot den omfattande registreringen och avstyrker förslaget om att lagra biometriska ansiktsuppgifter.
Myndigheten bedömer att registret kan komma att innehålla information om i princip hela Sveriges befolkning. Den som behöver ett pass eller statligt id-kort skulle inte kunna välja bort registreringen.
IMY anser att regeringen inte har visat tillräckligt tydligt hur stort problemet med identitetsmissbruk är eller varför det krävs ett register av den här omfattningen.
Myndigheten pekar också på att mindre ingripande alternativ inte har utretts tillräckligt. Bland annat saknas en ordentlig analys av om fingeravtryck skulle kunna användas i stället.
Polisen vill använda ansiktsigenkänning
Förslaget innebär även att Polisen ska kunna jämföra ansiktsbilder från exempelvis övervakningskameror med bilder i registret vid utredningar av vissa allvarliga brott.
Syftet är att kunna identifiera misstänkta personer genom automatiserade biometriska jämförelser. Sökningarna ska omfattas av särskilda begränsningar och förutsättningar.
Polismyndigheten välkomnar möjligheten, men vill dessutom att regeringen utreder om fingeravtryck ska kunna lagras i registret. Polisen anser att fingeravtryck kan ge säkrare identitetskontroller än ansiktsbilder. Uppgifterna framgår av remissunderlaget.
Kan sparas i flera år
Enligt regeringens förslag ska uppgifter i pass- och identitetskortsregistret som huvudregel kunna sparas i upp till tio år efter utgången av det kalenderår då handlingen slutade gälla.
IMY anser att ett så omfattande register kräver en betydligt grundligare utredning innan det kan införas. Myndigheten pekar också på att riskerna måste bedömas i förhållande till Polisens utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning.
Föreslås införas 2029
Det nya statliga id-kortet är tänkt att ersätta de id-kort som i dag utfärdas av Polisen och Skatteverket. Kortet ska även innehålla en statlig e-legitimation.
Regeringens förslag är att det nya systemet, inklusive det planerade pass- och identitetskortsregistret, ska träda i kraft den 1 september 2029. Förslaget är fortfarande under beredning och har ännu inte blivit gällande lag.