Kopplingar till Muslimska brödraskapet

Islamiska förbundet i Sverige, IFIS, förekommer under ett arabiskt namn som överensstämmer med förbundets egen benämning i en egyptisk terrorlistning från november 2026. Redan 2014 fanns Islamiska förbundet med på Förenade Arabemiratens terrorlista. Samtidigt visar en statlig svensk utredning att IFIS tidigare ansökt om fyra miljoner kronor från Qatar Charity.

IFIS och Muslimska brödraskapet
IFIS och Muslimska brödraskapet

Egypten listar organisationer i Europa

Den 10 november 2026 beslutade en domstol i Kairo att lista 35 organisationer och 36 personer som terrorister under fem år. Beslutet fattades i mål 11108/2026 och publicerades i den egyptiska officiella tidningen.

Bland organisationerna finns en förening i Sverige som i den arabiska redovisningen anges som الرابطة الإسلامية في السويد, vilket kan översättas till Islamiska förbundet i Sverige.

Det arabiska namnet överensstämmer med den benämning som används på IFIS egen arabiska presentationssida. Där beskriver organisationen sin verksamhet i Sverige med samma namn.

Uppgiften finns i den egyptiska tidningen Youm7 redovisning av domstolens beslut den 10 november 2026. Även Al-Ahram har publicerat en arabiskspråkig redovisning av listan.

Det finns dock en viktig begränsning. Den publicerade namnlistan anger inte något svenskt organisationsnummer. Namnöverensstämmelsen är tydlig, men den egyptiska publiceringen visar inte i sig vilken svensk juridisk person som avses genom ett organisationsnummer.

Muslimska brödraskapet listas separat

Dagen före beslutet om de europeiska organisationerna, den 9 november 2026, placerade Egypten Muslimska brödraskapet permanent på landets terrorlista.

Beslutet är separat från den femåriga listningen av de 35 organisationerna dagen därpå. Enligt Ahram Online innebär den permanenta listningen bland annat förbud mot organisationens verksamhet och frysning av tillgångar enligt egyptisk lag.

Att Muslimska brödraskapet listas innebär däremot inte automatiskt att alla organisationer som påstås ha kopplingar till rörelsen omfattas av samma beslut. Varje organisations namn och rättsliga status måste bedömas separat.

Förenade Arabemiraten listade IFIS redan 2014

Egyptens beslut är inte första gången Islamiska förbundet i Sverige förekommer på en utländsk terrorlista.

År 2014 inkluderade Förenade Arabemiraten Islamiska förbundet i Sverige på sin lista över terrororganisationer. Det framgår både av Sveriges Radios rapportering från november 2014 och av den emiratiska myndighetens officiella lista.

I den officiella listan återfinns Islamic Association of Sweden som punkt 59. Listan anger att organisationen fördes upp genom Förenade Arabemiratens ministerrådsbeslut nummer 41 från 2014. Den officiella emiratiska listan finns här.

Sveriges Radio rapporterade då att Förenade Arabemiraten betraktade Islamiska förbundet som en del av Muslimska brödraskapet. Förbundets dåvarande ordförande Omar Mustafa avvisade anklagelsen och sade att organisationen var fristående och inte lydde under brödraskapet.

Det är viktigt att skilja mellan vad Förenade Arabemiraten hävdade och vad som är fastställt i svensk rätt. En utländsk terrorlistning är inte en svensk dom.

IFIS har medlemskap i europeiskt nätverk

IFIS uppger självt på sin webbplats att förbundet är medlem i Federation of Islamic Organisations in Europe, FIOE.

Det framgår av förbundets egen sida Om Islamiska Förbundet. FIOE bytte senare namn till Council of European Muslims, CEM.

Egyptens beslut i november 2026 omfattar även Council of European Muslims och dess olika grenar. Det gör nätverkskopplingen relevant att granska, men medlemskapet i FIOE är inte i sig bevis för att IFIS är en terroristorganisation eller att förbundet styrs av Muslimska brödraskapet.

Forskare har granskat kopplingarna

En av de mest omfattande svenska granskningarna av frågan har gjorts av forskaren Sameh Egyptson.

Hans doktorsavhandling från 2023 heter Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige. Där undersöker han om IFIS kan betraktas som en gren av den internationella islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet.

Egyptson använder bland annat historiskt ursprung, organisatoriska och personliga kontakter samt ideologiska och strategiska likheter som indikatorer i sin undersökning.

Avhandlingen finns tillgänglig via Lunds universitets publikationsdatabas.

Även Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har behandlat Muslimska brödraskapets utveckling i Europa och Sverige. I rapporten Muslimska brödraskapet – en kunskapsöversikt, publicerad 2018, behandlas bland annat Islamiska förbundet och svenska organisationer i rörelsens miljö.

FOI rapport är en kunskapsöversikt och ska inte läsas som ett rättsligt beslut om att IFIS tillhör Muslimska brödraskapet. Rapporten finns hos FOI.

Ansökte om fyra miljoner från Qatar Charity

En annan uppgift framkommer i den statliga utredningen SOU 2026:42, som granskar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige.

På sidorna 246–247 redovisar utredningen att Islamiska förbundet i Sverige före 2017 ansökte om fyra miljoner kronor från Qatar Charity. Pengarna skulle användas för att förvärva fastigheter avsedda för ett utbildningscenter i Stockholmsregionen.

Den totala kostnaden för fastigheterna beräknades till tolv miljoner kronor, varav IFIS andel skulle vara hälften.

Utredningen understryker samtidigt att det inte har framkommit några uppgifter om att finansieringen faktiskt genomfördes eller att fastigheterna förvärvades. Det handlar alltså om en dokumenterad ansökan, inte ett bekräftat mottaget bidrag.

Uppgiften finns i SOU 2026:42, utredningens kartläggning av utländsk finansiering.

Miljardbelopp till elva organisationer

Frågan om offentliga pengar till organisationer i den islamistiska miljön har också behandlats i riksdagen.

I en interpellation från 2024 hänvisar riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) till en rapport från riksdagens utredningstjänst. Enligt uppgifterna hade statliga myndigheter och regioner betalat ut sammanlagt 1 924 miljoner kronor till elva organisationer under perioden 2004–2023. Islamiska förbundet i Sverige finns med bland organisationerna.

Beloppet gäller samtliga elva organisationer tillsammans. Det är inte en uppgift om hur mycket just IFIS har fått.

Underlaget omfattade dessutom endast uppgifter från tolv myndigheter och elva regioner. Kommunernas utbetalningar ingick inte, och alla myndigheter hade inte redovisat hela perioden.

Uppgifterna återfinns i interpellation 2023/24:835 på riksdagens webbplats.

Sverige har ingen egen terrorlista

Trots att Islamiska förbundet förekommit på terrorlistor i Förenade Arabemiraten och nu också anges under motsvarande arabiska namn i Egyptens beslut, finns det ingen svensk nationell terrorismsanktionslista av samma slag.

I regeringens skrivelse 2025/26:291 står det uttryckligen att Sverige inte har några nationella terrorismsanktioner, utan följer EU och FN säkerhetsråds sanktioner.

Det innebär att ett beslut i Egypten eller Förenade Arabemiraten inte automatiskt får samma rättsliga verkan i Sverige. Svenska myndigheter måste förhålla sig till svenska lagar och de internationella sanktionssystem som Sverige omfattas av.

Regeringens besked finns i skrivelse 2025/26:291 till riksdagen.

Frågorna som återstår

Det finns flera dokumenterade omständigheter som förtjänar att granskas närmare. Förenade Arabemiraten listade Islamiska förbundet redan 2014. Egyptens namnlista från november 2026 innehåller en arabiskspråkig benämning som överensstämmer med IFIS egen. Förbundet uppger medlemskap i ett europeiskt nätverk som forskare har granskat i samband med Muslimska brödraskapet. En svensk statlig utredning redovisar dessutom en tidigare finansieringsansökan till Qatar Charity.

Samtidigt måste uppgifterna hållas isär. Utländska terrorlistningar är inte svenska domar, en finansieringsansökan bevisar inte att pengar betalats ut och forskningsresultat är inte rättsliga avgöranden.

Det centrala är därför vad svenska myndigheter känner till om IFIS internationella kontakter, organisationens finansiering och de uppgifter som förekommer i utländska beslut. Det är frågor som förtjänar tydliga svar.