Gängkopplad får rörelseförbud i flera delar av Göteborg
En man som av polisen pekas ut som en ledande person i Södra Biskopsgårdens kriminella nätverk får inte längre vistas fritt i flera stora delar av Göteborg. Högsta domstolen har godtagit det omfattande preventiva vistelseförbudet. Avgörandet ger samtidigt vägledning om hur långtgående begränsningar av en persons rörelsefrihet får vara.
Det är inte bara ett enskilt vistelseförbud som prövats i Högsta domstolen. Beslutet handlar också om vilka krav som ska ställas när myndigheterna vill hindra personer med koppling till kriminella nätverk från att röra sig i områden där risken för allvarliga brott bedöms vara hög.
Den aktuella personen är en 33-årig man som enligt polisens uppgifter har en ledande position inom Södra Biskopsgården på Hisingen. Den 3 december 2025 beslutade en åklagare att mannen skulle omfattas av ett sex månader långt vistelseförbud. Beslutet kombinerades då med elektronisk övervakning.
Mannen försökte få beslutet ändrat, men fick avslag i både tingsrätten och hovrätten. När ärendet nådde Högsta domstolen hade åklagaren hunnit förlänga förbudet, denna gång utan elektronisk övervakning.
HD har nu också avslagit mannens överklagande.
Områden i flera delar av staden
Förbudet är geografiskt omfattande. Det gäller bland annat delar av Hisingen och Backa, City, Olskroken och Munkebäck, Gamlestaden samt Kortedala.
Mannen får inte vistas på allmänna platser inom de angivna områdena. Begränsningen omfattar även skolgårdar och vissa utomhusmiljöer vid förskolor och fritidshem. Även vistelse i fordon på allmän plats inom förbudsområdet omfattas.
Det finns dock särskilda möjligheter att passera genom Göteborg. Mannen får använda vissa större trafikleder och resa med tåg för att ta sig till och från staden.
Högsta domstolen är medveten om att beslutet innebär en långtgående begränsning av rörelsefriheten. Domstolen framhåller att så stora vistelseförbud bara bör användas i särskilda situationer.
Våldsam konflikt väger tungt
Bedömningen bygger bland annat på konflikten mellan de kriminella grupperingarna Södra och Norra Biskopsgården.
Enligt HD har motsättningarna under lång tid varit förknippade med mord och annan allvarlig brottslighet. Både skjutvapen och sprängämnen har använts. Våldet har inte heller stannat vid Hisingen, utan berört fler delar av Göteborg.
Domstolen bedömer att risken för fortsatt allvarlig brottslighet inom nätverket är påtaglig. Den bedömer också att det finns en koppling mellan denna risk och de platser som omfattas av förbudet.
Mannens ställning i nätverket är därför en central del av prövningen.
Tidigare brottslighet ingår i bedömningen
Högsta domstolen har även vägt in mannens tidigare domar.
I november 2019 dömdes han av Göteborgs tingsrätt till fem års fängelse. Åtalet omfattade bland annat förberedelse till mord och grovt vapenbrott.
När målet prövades i hovrätten i februari 2020 ändrades domen. Mannen friades från förberedelse till mord och grovt vapenbrott. Han dömdes i stället till ett år och fem månaders fängelse för grovt häleri samt grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det sistnämnda gällde hantering av en handgranat.
Hovrätten konstaterade att mannen tillhörde ett kriminellt nätverk.
Polisen har enligt underlaget beskrivit hans delaktighet i nätverkets brottslighet som väldokumenterad under flera år. HD anser att uppgifterna ger tillräckligt stöd för kopplingen till Södra Biskopsgården och för bedömningen att han kan befaras främja nätverkets brottsliga verksamhet.
HD kräver gediget beslutsunderlag
En viktig del av avgörandet handlar om kvaliteten på den information som myndigheterna använder när de beslutar om vistelseförbud.
Det räcker inte med allmänna påståenden om att en person tillhör ett kriminellt nätverk. Utredningen behöver konkretisera vilken brottslighet som befaras, hur nätverket fungerar, vilka geografiska platser som berörs och vilken roll den enskilda personen har.
HD beskriver kraven på underlaget som att det ska vara ”robust, konkret och väl underbyggd”.
Bland de uppgifter som kan användas nämner domstolen spaningsinformation, underrättelsematerial, händelserapporter, polisanmälningar och tidigare domar.
Samtidigt betonar HD att varje person måste bedömas individuellt. Ett vistelseförbud får inte bli en rutinåtgärd som beslutas utan en ordentlig prövning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Mannens anknytning till området
Domstolen har också prövat hur förbudet påverkar mannens egna förhållanden.
Han har släkt och vänner i de berörda delarna av Göteborg, men saknar enligt utredningen både bostad och arbete inom förbudsområdet. HD anser inte att hans personliga anknytning väger tillräckligt tungt för att förbudet ska upphävas eller begränsas.
Sammantaget anser domstolen att risken för fortsatt allvarlig nätverksrelaterad brottslighet väger tyngre än den inskränkning som förbudet innebär för mannen.
Tidigare fängelsedomar för brott mot vistelseförbud
Preventiva vistelseförbud har tidigare lett till fängelsestraff när personer brutit mot dem.
Verifiera har bland annat rapporterat om en 20-årig man som dömdes till två månaders fängelse efter att ha överträtt ett vistelseförbud i Göteborg.
I ett annat fall dömdes en man till två månaders fängelse för tre överträdelser. Den domen har överklagats och är ännu inte slutligt avgjord. Det målet beskrivs i artikeln Eddie Jobe döms till två månaders fängelse.
De målen rör konsekvenserna av att bryta mot ett redan beslutat förbud. Det HD nu har prövat är i stället förutsättningarna för att över huvud taget besluta om ett preventivt vistelseförbud och hur omfattande det får vara.
Beslutet kan få betydelse i fler fall
Genom att avslå överklagandet godtar Högsta domstolen det omfattande förbudet mot 33-åringen.
Avgörandet visar att ett preventivt vistelseförbud kan omfatta flera stadsdelar och stora geografiska områden. Men det kräver att myndigheternas underlag tydligt visar varför åtgärden behövs och varför den aktuella personen ska omfattas.