Staten får nya befogenheter
Riksdagen har beslutat om en grundlagsändring som gör det möjligt att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet. Förändringen öppnar bland annat för att kriminalisera deltagande i kriminella organisationer och att förbjuda deras verksamhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Den 11 november fattade riksdagen det andra och slutliga beslutet om ändringar i regeringsformen. En av förändringarna gäller föreningsfriheten, som tidigare har begränsat statens möjligheter att ingripa mot personer som organiserar sig i kriminella nätverk.
Regeringens syfte är att ge rättsväsendet bättre möjligheter att bekämpa organiserad brottslighet och komma åt personer som deltar i eller upprätthåller kriminella organisationer. Förändringen beskrivs i regeringens proposition om grundlagsändringarna.
Medlemskap kan kriminaliseras
En central del av förändringen är att riksdagen får möjlighet att införa lagar som gör deltagande i kriminella sammanslutningar straffbart.
Det innebär att lagstiftningen i framtiden kan riktas även mot personer som inte själva har utfört exempelvis en skjutning, utpressning eller narkotikaförsäljning, men som deltar i en organisation som ägnar sig åt sådan brottslighet.
Regeringen har pekat på att möjligheten även kan användas för att komma åt personer med ledande positioner i kriminella nätverk. Även andra åtgärder kan bli aktuella, däribland tvångsupplösning av organisationer.
Det är dock viktigt att skilja på vad grundlagsändringen tillåter och vad som redan är straffbart. Något generellt förbud mot medlemskap införs inte automatiskt den 1 januari. Det krävs ytterligare lagstiftning som anger vad som ska vara förbjudet och vilka straff som ska gälla.
Även makt och kontroll omfattas
Den nya bestämmelsen gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Det handlar alltså inte enbart om att tjäna pengar på brott. Även strävan efter makt och kontroll kan omfattas.
Ett exempel är kriminella nätverk som använder våld och hot för att skaffa sig eller behålla kontroll över ett lokalsamhälle. Andra exempel kan vara organisationer som använder systematiska bedrägerier eller utpressning för att skaffa sig ekonomiska fördelar.
Bestämmelsen omfattar både formella föreningar och mer löst sammansatta grupper. Brottsligheten behöver inte heller vara organisationens huvudsakliga verksamhet, men den måste ingå som en del av verksamheten.
Politiska föreningar skyddas
Grundlagsändringen innebär inte att staten får förbjuda organisationer enbart för att de har kontroversiella åsikter eller bedriver politisk opinionsbildning.
I propositionen framhålls att brott som begås i samband med exempelvis civil olydnad och opinionsbildande aktioner inte i sig omfattas av den nya bestämmelsen. Det avgörande är att den allvarliga brottsligheten bedrivs för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Samtidigt har flera remissinstanser uttryckt oro för att den nya bestämmelsen kan ge lagstiftaren ett stort tolkningsutrymme. Fackliga organisationer har bland annat lyft frågor om hur förändringen kan påverka föreningsfriheten och facklig verksamhet.
Två riksdagsbeslut krävs
Eftersom det handlar om en grundlagsändring krävdes två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet fattades den 20 maj 2026 och det slutliga beslutet den 11 november 2026.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Därefter kan lagstiftaren gå vidare med de konkreta reglerna för hur deltagande i kriminella sammanslutningar ska kunna kriminaliseras och under vilka förutsättningar organisationer kan förbjudas.
Grundlagsändringen innebär därmed ett nytt rättsligt utrymme för staten att ingripa mot organiserad brottslighet. Hur långtgående befogenheterna blir avgörs av den kommande lagstiftningen.