Vad innebär beslutet för kvinnor?

Riksdagen har fattat det slutliga beslutet om att skriva in aborträtten i Sveriges grundlag. Den 11 november röstade riksdagen ja till grundlagsändringen, som börjar gälla den 1 januari 2027. Men vad innebär beslutet egentligen för kvinnor, och förändras möjligheten att göra abort?

Riksdagen grundlagsskyddar aborträtten

Den svenska aborträtten får ett starkare juridiskt skydd när rätten att avbryta en graviditet skrivs in i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Beslutet är en del av ett större grundlagspaket som även omfattar möjligheten att återkalla vissa dubbla medborgarskap och att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet.

Det slutliga beslutet fattades av riksdagen onsdagen den 11 november 2026. Därmed är den grundlagsprocess som inleddes tidigare under året avslutad. Beslutet framgår av riksdagens betänkande 2026/27.

Två beslut krävdes

Grundlagar kan inte ändras genom ett enda vanligt riksdagsbeslut. Enligt reglerna krävs två likalydande beslut, med ett riksdagsval mellan omröstningarna.

Det första beslutet fattades den 20 maj 2026. Då antog riksdagen förslaget som vilande. Efter valet kunde den nyvalda riksdagen ta ställning till förslaget en andra gång.

Den 11 november fattades det slutliga beslutet. Riksdagen biföll konstitutionsutskottets förslag och antog därmed grundlagsändringen. Omröstningen går att följa i riksdagens protokoll från den 11 november 2026.

I omröstningen röstade 292 ledamöter ja och 51 nej. Sex ledamöter var frånvarande. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade ja. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej.

Rätten skrivs in i grundlagen

Den centrala förändringen är att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri och rättighet i regeringsformen.

Hittills har aborträtten framför allt reglerats genom abortlagen. När den nya bestämmelsen träder i kraft får rätten även ett uttryckligt skydd i grundlagen.

Det innebär att aborträtten får en starkare ställning i det svenska rättssystemet. En framtida regering eller riksdagsmajoritet kan inte behandla frågan som vilken vanlig lagändring som helst, utan måste förhålla sig till det grundlagsskydd som nu införs.

Samtidigt är det viktigt att förstå vad beslutet inte innebär. Grundlagsändringen avskaffar inte abortlagen och ger inte en obegränsad rätt att göra abort oavsett graviditetsvecka. Den närmare regleringen av abort ska även fortsättningsvis finnas i vanlig lag.

I regeringens proposition 2025/26:78 beskrivs hur den nya grundlagsbestämmelsen ska införas och förhålla sig till den befintliga lagstiftningen.

Vad förändras för kvinnor?

För en kvinna som vill göra abort innebär grundlagsbeslutet i sig ingen omedelbar förändring av hur abortvården fungerar.

De nuvarande reglerna gäller fortfarande. Fri abort gäller fram till utgången av graviditetsvecka 18. Efter den tidpunkten krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd, och efter utgången av vecka 21 får abort normalt inte utföras.

Det är alltså inte så att kvinnor får en ny möjlighet att göra abort utan tidsgränser när grundlagsändringen träder i kraft.

Den stora förändringen handlar i stället om rättighetens juridiska ställning. Genom att föra in aborträtten i regeringsformen markeras att den ska betraktas som en grundläggande fri och rättighet.

Det ger ett starkare skydd mot framtida politiska förändringar, även om den närmare utformningen fortfarande regleras genom abortlagen.

Abortlagen finns kvar

En viktig del av regeringens förslag är att grundlagsbestämmelsen ska samverka med den befintliga abortlagstiftningen.

Det betyder att regler om tidsgränser, tillstånd och hur abortvården ska bedrivas även fortsättningsvis hanteras genom vanlig lagstiftning.

Grundlagsskyddet innebär därför inte att alla detaljer i abortvården låses fast i grundlagen. Det är fortfarande möjligt att diskutera och förändra den närmare lagstiftningen, men förändringar måste vara förenliga med den grundläggande rättighet som nu skrivs in i regeringsformen.

Det är en viktig skillnad mellan att ge en rättighet grundlagsskydd och att skriva in samtliga regler för hur den ska tillämpas.

Ett större grundlagspaket

Beslutet den 11 november handlade inte enbart om abort. Riksdagen antog ett paket med tre olika förändringar i regeringsformen. Samtliga delar beskrivs i betänkande 2026/27, som även finns att läsa och ladda ner som PDF.

Den andra delen gäller svenskt medborgarskap. Förslaget öppnar för att personer med dubbelt medborgarskap ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap om det har förvärvats genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande. Det ska även kunna ske om personen har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Den tredje delen gäller föreningsfriheten. Den ska kunna begränsas genom lag när det handlar om sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

Eftersom det vilande grundlagsförslaget behandlades som en helhet kunde riksdagen inte anta enbart aborträtten och välja bort de övriga delarna.

Börjar gälla den 1 januari 2027

Efter riksdagens slutliga beslut återstår ingen ytterligare omröstning om just detta grundlagsförslag. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.

För kvinnor innebär det att aborträtten då får ett uttryckligt skydd i Sveriges grundlag. De praktiska reglerna för när och hur abort får genomföras ligger däremot kvar i abortlagstiftningen.

Beslutet innebär därmed framför allt en förändring av aborträttens juridiska status, inte att de nuvarande abortreglerna ersätts med ett nytt system.