Snusprillor står för nästan en fjärdedel av stadsskräpet
Håll Sverige Rent vill att snusproducenter ska betala en avgift för nedskräpningen som snusprillor orsakar. Enligt organisationens skräpmätning stod snusprillor för 23 procent av allt skräp i svenska stadsmiljöer under 2025. Nu vill organisationen att både vitt och brunt snus ska omfattas av systemet med nedskräpningsavgifter.
Den 14 oktober lämnade Håll Sverige Rent sitt remissvar på Naturvårdsverkets översyn av reglerna för nedskräpningsavgifter. Organisationen ställer sig bakom förslagen om justerade årsavgifter och vill samtidigt utvidga producenternas ekonomiska ansvar till fler produktkategorier.
Snusprillor utgör 23 procent av stadsskräpet
En nationell skräpmätning som Håll Sverige Rent genomförde på uppdrag av Naturvårdsverket 2025 visar att snusprillor är den näst vanligaste typen av skräp i svenska städer, efter cigarettfimpar.
Precis som fimpar innehåller snusprillor plast som kan bli kvar i naturen under lång tid.
Enligt uppgifter från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, ökade snusanvändningen med 8 procent mellan 2021 och 2024. Under samma period tredubblades försäljningen av vitt snus.
I Håll Sverige Rents kommunmätningar stod vitt snus för 65 procent av allt snusskräp.
Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent, anser att snusproducenter bör vara med och finansiera städningen.
Principen är enligt organisationen att företag som sätter produkter på marknaden och orsakar nedskräpning också ska bidra till kostnaderna för att ta hand om avfallet.
En Novusundersökning som genomfördes på uppdrag av Håll Sverige Rent i juni 2026 visar att 66 procent av snusarna själva anser att producenterna bör vara med och betala för städningen av snusprillor, på samma sätt som cigarettproducenter bidrar till kostnaderna för fimpar.
Vill utöka producenternas ansvar
Håll Sverige Rent vill att fler produktgrupper ska omfattas av nedskräpningsavgifterna. Organisationen pekar särskilt på plastprodukter som ofta hamnar i naturen och på gator och torg.
Syftet är att producenterna ska få större ekonomiska incitament att förebygga nedskräpning.
Organisationen vill också att kommunerna ska få ersättning för hela kostnaden för att hantera skräpet. I dag ingår inte kostnader för transport och behandling av uppsamlat avfall i det underlag som ligger till grund för ersättningen.
Enligt Håll Sverige Rent strider detta mot EU engångsplastdirektiv.
Kommunerna rapporterade städkostnader på drygt 570 miljoner kronor under 2024. Av summan utgjorde omkring 50 miljoner kronor kostnader för transport och behandling av avfallet.
Kraven på regeringen
Håll Sverige Rent lyfter fram tre huvudsakliga krav:
• Både vitt och brunt snus ska omfattas av nedskräpningsavgifterna så snart som möjligt.
• Regeringen ska skyndsamt utreda avgifter för fler produktgrupper som ofta förekommer som skräp, särskilt produkter som innehåller plast.
• Kommunerna ska få ersättning för hela kostnaden för nedskräpning, inklusive transport och behandling av uppsamlat avfall.
Så fungerar nedskräpningsavgifterna
Nedskräpningen kostar svenska kommuner flera hundra miljoner kronor varje år. Genom förordningen om nedskräpningsavgifter (2021:1002) kan kommunerna få ersättning från producenter av vissa engångsplastprodukter för kostnader i samband med uppstädning.
Systemet bygger på principen att förorenaren betalar. Producenter av produkter som ofta förekommer som skräp, exempelvis cigarettfimpar, får betala högre avgifter än producenter vars produkter mer sällan hamnar i naturen.
Avgifterna omfattar bland annat plastförpackningar för godis, glass och snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt cigarettfimpar.
Naturvårdsverket ansvarar för att samla in kommunernas kostnadsrapportering, ta in avgifter från producenterna och fördela ersättningen till kommunerna. Kommuner som inte rapporterar sina kostnader senast den 31 mars varje år riskerar föreläggande med vite.
Källor
• Läs Håll Sverige Rents remissvar (PDF)
• Naturvårdsverket: Kommuners fastställda kostnader för nedskräpning