Elevhierarkier och bestraffningar utreds
Polisen utreder misstänkta övergrepp vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Samtidigt beskriver anmälningar till Skolinspektionen informella elevhierarkier, bestraffningar och en tystnadskultur på internatet. Myndigheten hade några månader tidigare avslutat sin granskning av skolans trygghetsarbete utan ingripande.
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) i Sigtuna befinner sig i centrum för en växande brottsutredning. Efter polisens första insats den 8 oktober 2026 har flera personer misstänkts för brott och fler målsägande tillkommit i utredningen.
Parallellt har anmälningar till Skolinspektionen riktat uppmärksamhet mot hur elever behandlas på skolans internat. Uppgifter om informella maktpositioner, bestraffningar och rädsla för att slå larm väcker frågor om skolmiljön och personalens möjligheter att ingripa.
Polisen genomförde en omfattande insats
Den 8 oktober slog polisen till mot SSHL. Enligt elever som bevittnade händelsen fanns omkring åtta till tio polisfordon på skolområdet. Insatsen var huvudsakligen koncentrerad till elevhemmet Backa, där tre gymnasieelever i 18-årsåldern bodde.
Dagen efter bekräftade Åklagarmyndigheten att insatsen genomförts med anledning av misstankar om allvarliga brott. Åklagaren Lisa dos Santos uppgav att utredningen befann sig i ett intensivt skede och att flera förhör skulle hållas.
Den 9 oktober framkom att två av de anhållna misstänktes för grova sexuella övergrepp och grovt olaga tvång. Den tredje misstänktes för misshandel och olaga tvång.
Den 11 oktober begärdes tre personer häktade. Två häktades samma dag. Den tredje häktades den 12 oktober efter att hovrätten ändrat tingsrättens tidigare beslut.
Förundersökningen handlades vid Attunda tingsrätt.
Fler personer och målsägande i utredningen
Den 13 oktober rapporterade SVT att ytterligare två målsägande hade tillkommit. Därmed omfattade utredningen fem målsägande. Misstankarna som rörde de nytillkomna personerna gällde misshandel och olaga tvång vid andra tillfällen än de tidigare utredda händelserna.
Den 14 oktober återvände polisen till skolan för en ny insats. Polisens presstalesperson Mats Eriksson bekräftade att en husrannsakan genomfördes som en del av den pågående förundersökningen.
Den 15 oktober framkom att ytterligare två personer hade anhållits. Den ena misstänktes för misshandel och den andra för misshandel och olaga tvång.
Enligt de uppgifter som redovisats omfattade utredningen därmed fem misstänkta personer, varav tre var häktade och två anhållna vid den tidpunkten.
Det framgick inte av de ursprungliga uppgifterna om de två senast anhållna var elever vid skolan eller vilken koppling de hade till de tidigare misstänkta gärningarna.
Åklagaren beskriver ett system av elevmakt
En central fråga i utredningen gäller uppgifter om informella hierarkier på internatet. Enligt åklagaren Lisa dos Santos ska vissa elever ha haft särskilda positioner som gett dem makt att bestämma över andra.
Polisen ska ha beslagtagit anteckningsböcker som beskriver elevbefattningar och regler för hur yngre elever förväntas förhålla sig till äldre. Bland de benämningar som förekommer finns prefekt och strafförman.
Enligt de uppgifter som framkommit ska elever med sådana positioner ha kunnat kontrollera andra elever och besluta om olika former av bestraffningar. Anteckningsböckerna uppges ha förts vidare mellan olika elevgenerationer.
Åklagaren har i intervjuer med Sveriges Radio och andra medier beskrivit hur de misstänkta gärningarna sätts i samband med ett system för kontroll och bestraffningar. Hon har också uppgett att systemet enligt misstankarna varit utformat för att hållas utanför personalens insyn.
De beslagtagna anteckningsböckerna ingår i förundersökningen. Det återstår att klarlägga hur systemet fungerat i praktiken och vilken koppling det har till de brott som utreds.
Försvarsadvokat uppger att hierarkierna varit kända
Hanna Lindblom, försvarsadvokat för en av de misstänkta eleverna, har också kommenterat de informella maktstrukturerna.
I en intervju med Sveriges Radio har hon beskrivit ett system där vissa elever har särskilda positioner. Hon har samtidigt uppgett att hennes klient medger att vissa händelser inträffat, men bestrider att han gjort sig skyldig till brott.
Advokaten har även hävdat att hierarkierna varit kända bland eleverna och att vuxna på skolan haft kännedom om systemet. Enligt hennes beskrivning ska delar av det ha förekommit inför personalens ögon.
Uppgifterna väcker frågor om vilken insyn skolans vuxna haft och om det funnits möjligheter att ingripa. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan de uppgifter som framförts av försvaret och åklagarens misstankar.
Anmälningar beskriver poängsystem och utfrysning
Efter polisinsatsen den 8 oktober inkom flera anmälningar till Skolinspektionen. Enligt handlingar som Verifiera uppger sig ha tagit del av har personer med anknytning till skolan beskrivit informella elevhierarkier, fysiska och psykiska kränkningar samt sociala bestraffningar.
I en anmälan beskriver en person som uppger sig vara elev hur äldre elever ska ha utövat makt över yngre genom informella regler och bestraffningar.
Enligt anmälaren används ett poängsystem för att bedöma elevernas beteende. Den som får låga poäng uppges riskera sämre behandling, medan den som bryter mot de äldre elevernas regler kan utsättas för bestraffningar.
Anmälan beskriver också hur elever kan förbjudas att tala med vissa personer. Det kan enligt uppgifterna leda till att en elev isoleras från resten av gemenskapen.
Anmälaren uppger dessutom att elever kan vara rädda för att berätta om missförhållanden eftersom det riskerar att leda till ytterligare bestraffningar eller sociala konsekvenser.
Det beskrivna systemet ska enligt anmälan fungera vid sidan av skolans officiella ordningsregler.
Uppgifter om långvarig social isolering
I ytterligare en anmälan beskrivs liknande förhållanden inom internatverksamheten.
Anmälaren uppger att elever utsätts för allvarliga fysiska och psykiska kränkningar. Särskilt flickhemmen nämns i samband med uppgifter om organiserad social utfrysning, som enligt anmälan kan pågå under en hel termin eller ett läsår.
Elever ska enligt beskrivningen avstå från att berätta om missförhållanden av rädsla för repressalier.
Om uppgifterna kan styrkas aktualiserar de frågor om elevernas trygghet även utanför den ordinarie undervisningen. Det är dock anmälarnas beskrivningar, och inte fastställda slutsatser från Skolinspektionen.
Anställd riktar kritik mot internatets organisation
En person som uppger sig vara anställd vid SSHL ska också ha vänt sig till Skolinspektionen med uppgifter om förhållandena på internatet.
I anmälan beskrivs informella elevbefattningar som förs vidare mellan olika elevgenerationer. Anmälaren hävdar att systemet är känt bland personalen och framför även påståenden om att elever med särskilda maktpositioner har påverkat personalens arbete.
Det finns också uppgifter om att elevers agerande i vissa fall ska ha bidragit till att anställda lämnat sina tjänster.
En separat anmälan riktar kritik mot internatets ledning och organisation. Där beskrivs otydlig ansvarsfördelning, brister i den skriftliga dokumentationen och en arbetsmiljö där personal enligt anmälaren ska ha varit rädd för att framföra kritik.
Anmälaren uppger att problemen förekommit sedan januari 2020. Det framgår inte att dessa påståenden har fastställts genom något tillsynsbeslut.
Skolan fick information om våld före polisinsatsen
Handlingar som Verifiera uppger sig ha tagit del av beskriver även hur skolan hanterade en rapporterad våldshändelse före polisens första insats.
Enligt dokumentationen inträffade händelsen den 2 oktober 2026 på ett elevhem. Skolan ska ha fått information om allvarliga händelser med fysiskt våld mellan elever den 5 oktober och därefter genomfört en intern utredning.
Händelserna polisanmäldes den 7 oktober, dagen före polisens insats på skolområdet.
En anmälan till Arbetsmiljöverket registrerades den 9 oktober och vidarebefordrades till Skolinspektionen.
Tidslinjen visar att skolan enligt handlingarna hade fått information om våldshändelser före polisens ingripande. Däremot går det inte att enbart utifrån dessa uppgifter avgöra vilka åtgärder skolan vidtog, vad den interna utredningen omfattade eller vilken information skolledningen hade om de brott som nu utreds.
Skolledningen uppger att den samarbetar med polisen
Efter den första polisinsatsen beskrev skolans vd och skolchef Sofia Kinberg händelserna som mycket allvarliga. Skolan uppgav att den samarbetade med polisen och att berörda elever hade stängts av.
Rektorn Kerry Browning bekräftade också polisinsatsen i ett mejl till SVT. Han uppgav att skolan samarbetade med polisen men avstod från att kommentera händelserna närmare.
Skolans eventuella kännedom om de informella elevhierarkierna är en fråga som aktualiseras av uppgifterna i anmälningarna. Det är samtidigt inte klarlagt i vilken utsträckning skolledningen känt till de förhållanden som nu beskrivs.
Skolinspektionen kritiserade skolans rutiner 2014
SSHL har tidigare varit föremål för kritik från Skolinspektionen.
I ett tillsynsbeslut den 9 juni 2014 konstaterade myndigheten att skolans rutiner för att anmäla och rapportera kränkande behandling inte uppfyllde gällande krav.
Alla uppgifter om kränkningar hade inte anmälts till rektorn och samtliga ärenden hade inte förts vidare till huvudmannen. Enligt myndigheten innebar detta att skolledningen saknade en fullständig bild av de kränkningar som förekom inom verksamheten.
Skolan förelades att åtgärda bristerna.
Tillsynen omfattade även skolledningens organisation och pedagogiska ledarskap. Av handlingarna framgick att en pågående omorganisation av internatverksamheten tog betydande tid och resurser från skolledningens arbete.
Beslutet från 2014 gäller tidigare förhållanden och visar inte i sig att de nu misstänkta brotten har förekommit under samma omständigheter.
Kritik mot obligatoriska skoluniformer 2019
Den 31 januari 2019 riktade Skolinspektionen kritik mot SSHL:s krav på obligatoriska skoluniformer.
Myndigheten bedömde att uniformskravet begränsade elevernas individuella frihet och integritet. Kostnaderna för uniformerna ansågs också strida mot skollagens bestämmelser om avgiftsfri utbildning.
Sigtuna Skolstiftelse förelades att åtgärda bristerna och säkerställa att skoluniformen var frivillig och inte medförde kostnader för eleverna.
Detta tillsynsärende gällde andra frågor än skolans trygghetsarbete och de brottsmisstankar som nu utreds.
Skolinspektionen granskade SSHL våren 2026
Mellan den 26 och 28 maj 2026 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av SSHL:s gymnasieskola, som då hade 378 elever.
Granskningen omfattade bland annat särskilt stöd, arbetet mot kränkande behandling och huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Myndigheten intervjuade elever, lärare, elevhälsopersonal och rektorn samt genomförde lektionsobservationer och granskade dokumentation.
Eleverna uppgav att de kände sig trygga på skolan. Lärare beskrev en verksamhet där eleverna trivdes, medan elevhälsan hänvisade till enkäter som visade hög grad av trygghet.
Samtidigt framkom det i intervjuerna att elever kränkte varandra.
Enligt rektorn hanterades anmälningar om misstänkta kränkningar av skolans likabehandlingsgrupp, som utredde händelserna och rapporterade vidare till rektorn och huvudmannen.
Trots uppgifterna bedömde Skolinspektionen att skolans arbete mot kränkande behandling uppfyllde lagens krav. Myndigheten avslutade den delen av tillsynen utan ingripande.
Däremot konstaterades en brist i hanteringen av särskilt stöd. För sex elever som tackat nej till erbjudet stöd hade rektorn inte fattat formella beslut om huruvida åtgärdsprogram skulle utarbetas.
Sigtuna Skolstiftelse fick en anmärkning och skulle senast den 3 december 2026 redovisa vilka åtgärder som vidtagits.
Av beslutet framgår inte att internatets elevhem varit föremål för en särskild granskning. Det är en viktig avgränsning eftersom flera av de senare anmälningarna gäller förhållanden på just internatet.
Frågor om tillsynens omfattning
Kontrasten mellan Skolinspektionens bedömning under sommaren och de uppgifter som kommit fram i oktober väcker frågor om hur förhållandena på internatet sett ut och vilken insyn skolans personal haft.
Det går dock inte att dra slutsatsen att myndigheten borde ha upptäckt de nu misstänkta gärningarna enbart för att en tillsyn genomfördes några månader tidigare. En sådan bedömning måste ta hänsyn till vilka delar av verksamheten som granskades, vilka uppgifter som fanns tillgängliga och om de förhållanden som nu beskrivs då var kända.
Tillsynsbesluten, brottsutredningen och anmälningarna är olika typer av underlag. Skolinspektionens beslut redovisar myndighetens bedömning av de granskade områdena. Brottsmisstankarna är ännu inte slutligt prövade, och uppgifterna i anmälningarna är inte automatiskt fastställda fakta.
Samtidigt väcker materialet frågor om hur skolans rutiner har fungerat i praktiken, vilken kännedom personalen haft om elevhierarkierna och om elever kunnat slå larm utan att riskera repressalier.
Fortsatt utredning ska klarlägga vad som hänt
SSHL står inför flera frågor som behöver besvaras. Polisen utreder misstänkta brott mot flera målsägande, åklagaren har beskrivit ett informellt system av elevbefattningar och bestraffningar, och anmälningar till Skolinspektionen riktar kritik mot både elevkulturen och internatets organisation.
Det återstår att klarlägga vad som faktiskt inträffat, hur utbredda de beskrivna elevhierarkierna varit och vilken kännedom skolans ledning haft om förhållandena.
En annan central fråga är om skolans rutiner för att skydda eleverna har fungerat i praktiken, särskilt i en internatmiljö där elever bor tillsammans även utanför skoltid.
De fortsatta utredningarna får visa vilka uppgifter som kan beläggas och om ytterligare åtgärder behövs. Fram till dess måste brottsmisstankarna och anmälningarnas innehåll behandlas med den försiktighet som krävs innan ansvar har fastställts.