Två tredjedelars majoritet ska krävas
Det ska bli betydligt svårare att ändra Sveriges grundlagar. Riksdagen har beslutat att minst två tredjedelar av ledamöterna måste rösta ja vid den avgörande omröstningen. Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade emot reformen och varnar för att Socialdemokraterna kan få en avgörande makt över framtida grundlagsändringar.
Riksdagen röstade på onsdagen igenom förslaget med 284 röster för och 61 emot. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna ställde sig bakom förändringen.
Beslutet innebär att det införs nya krav för att ändra Sveriges grundlagar. Reglerna börjar gälla den 1 april 2027.
Enligt den nya ordningen krävs minst 175 ja-röster vid den första omröstningen. Efter ett riksdagsval måste förslaget sedan godkännas på nytt, denna gång med minst 233 röster av riksdagens 349 ledamöter.
Det innebär att 117 ledamöter kan stoppa en grundlagsändring genom att rösta nej eller avstå från att stödja förslaget.
SD pekar ut Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna motsatte sig de nya röstreglerna och menar att förändringen kan ge Socialdemokraterna ett avgörande inflytande över framtida grundlagsändringar.
Partiet beskrev beslutet på Facebook som att övriga riksdagspartier ger Socialdemokraterna vetorätt.
Efter valet i september har Socialdemokraterna 99 mandat i riksdagen. För att ensamma kunna blockera en grundlagsändring enligt de nya reglerna behöver partiet ytterligare 18 ledamöter som inte röstar ja.
Regeringens motivering till reformen är att grundlagarna ska ha ett starkare skydd än vanlig lagstiftning. Justitieminister Gunnar Strömmer har framhållit att grundlagsförslag fortfarande ska kunna läggas fram och diskuteras, men att det ska krävas ett brett stöd för att genomföra förändringar.
Nya regler för domstolarna
Reformen innehåller även förändringar som ska stärka domstolarnas självständighet gentemot den politiska makten.
En av förändringarna innebär att domare ska utgöra en majoritet i styrelsen för den myndighet som ansvarar för domstolarnas administration. Dessutom ska möjligheterna för myndigheter under regeringen att granska domstolarnas dömande verksamhet begränsas.
Sverigedemokraterna stödde dessa delar av förslaget. Partiet röstade ändå nej eftersom hela reformpaketet behandlades i samma omröstning.
Förintelseförnekelse omfattas
Riksdagen fattade också beslut om en separat grundlagsändring som berör tryckfrihetsförordningen och bestämmelserna om hets mot folkgrupp.
Ändringen innebär att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen ska kunna omfattas av straffbestämmelserna, även när uttalandena förekommer i medier med grundlagsskydd.
Den delen av reformen fick stöd från samtliga riksdagspartier och ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Beslutet om de nya kraven för grundlagsändringar och ändringen som rör hets mot folkgrupp är två separata grundlagsärenden.
Läs riksdagens betänkande om stärkt skydd för demokratin och domstolarna.