Svenska jurister och delar av rättsväsendet kritiseras allt oftare för att blunda för brottsoffren, samtidigt som stor förståelse och omsorg visas för förövarnas rättigheter.
Paulina Neuding tar i Svenska Dagbladet upp hur vissa elitnätverk inom juristkåren, inte minst Hilda och Ruben, enligt kritiken tycks ha en ideologisk slagsida. Resultatet riskerar att bli ett rättssystem där den som begått brott prioriteras framför den som drabbats.
När grova brottslingar får mildare straff, upprepade chanser eller undgår utvisning, samtidigt som offren lämnas med konsekvenserna, riskerar förtroendet för hela rättssamhället att skadas.
Det handlar inte längre bara om enskilda domslut. Det handlar också om en rättskultur där mänskliga rättigheter tycks väga tyngre när det gäller förövaren, medan den laglydiga medborgarens trygghet och rätt till upprättelse hamnar i bakgrunden.
Konsekvenserna kan bli allvarliga. Förtroendet för domstolarna riskerar att minska, otryggheten kan öka och fler människor kan börja känna att rättssystemet inte längre står på deras sida.
Ett fungerande rättssamhälle kräver balans. Rättvisan måste inte bara vara juridiskt korrekt, utan också uppfattas som rättvis av allmänheten.
När den balansen går förlorad riskerar tilliten till samhällets institutioner att försvagas.
Vi behöver därför en öppen och ärlig debatt om värderingarna och kulturen inom det svenska rättsväsendet.
Vem tjänar domstolarna egentligen, brottsoffren eller förövarna?